Ett faktum är att Sverige i princip är stängt under de tre sommarmånaderna, vilket innebär att servicen är satt på sparlåga.
Staten har monopol på några verksamheter t ex sjukvård, polis och public service i radio och TV. Eftersom alla medborgare enl. fackliga beslut skall ha rätt till sommarsemester, innebär det att sjukvården bedrivs med ett minimum av personal, trots att sjukdomar härjar i samma utsträckning sommartid som all annan tid. Neddragningen på sommaren har till följd att vårdsökande ökar kraftigt på hösten och skjuter väntetiderna framför sig hela resten av året. Så skapas långa väntetider.
Sommarsemester för alla må ha varit målet tidigare, när löner och standard var lägre, men i dag har människor i högre grad möjlighet att få sol och värme genom exempelvis resor till varmare områden, och de som anställs borde därför göras medvetna om, att sommarsemester varje år inte kan påräknas.
Vi har sövts ner i tankebanor att alla skall jobba mellan 8 och 4, vara lediga lördagar och söndagar och ha 5 veckors sommarsemester. Allt arbete därutöver räknas som obekväm arbetstid, som det finns anledning att gnälla över. Likt de två läkarna som på kafferasten nyligen ojade sig över "att ha två jourkvällar den här veckan". T o m den fria konditori-företagaren reagerar inte över, att alla fikaställen i den lilla stan är stängda efter 18. Ett öppet ställe till kl 21 skulle ju göra sig en bra hacka. Men, alla sover vidare i fast förvissning om den ultimata tryggheten.
När någon söker anställning vid polisen, skulle på samma sätt framhållas de restriktioner med ledighet, som följer av jobbets monopolställning. Nu är bovar och banditer skrivna på näsan, att den polisverksamhet, som hela Sverige har rätt till, i princip är nedlagd i glesbygd under 3 månader.
När polisledningen ställs till svars, är ofta svaret att "vi lånar in personal från grannlänen vid behov". Så finns t ex vid helger bara EN utryckningsgrupp tillgänglig i hela Dalarna, från Avesta upp till Sälen. Och inlånad personal har vare sig lokalkännedom eller kunskap om vilka bovarna är eller deras populära tillhåll.
När har medborgarna riktigt gott om tid att slappa och slölyssna eller -titta på public service-utbudet i radio och TV? Ja, naturligtvis sommartid, men då är programutbudet i högsta grad påvert med repriser och annan skåpmat, som inte kräver någon särskild personalinsats. Mot hösten är tiden för lyssnare och tittare upptagen av mycket jobb inkl. resor, plugg och annat och då, när personalen i radio- och TV-husen behagat infinna sig, är utbudet som störst. Och tiden att lyssna och titta som minst.
För en privatperson som jag själv, dessutom pensionär, är det svårt att hitta medier med stor spridning, där en diskussion av den här typen kan startas och sedan fortgå.
Dagstidningar, och förresten hela pressen, har begränsat utrymme och är väldigt restriktiva med utrymme för allmänheten, och SvD har i princip tagit bort möjligheten. Twitter ger 140 nedslag för en kommentar, så den är utesluten. Min blogg http://ollewblog.blogspot.se/ läses av få liksom Newsmill (också sommarstängd). Vad skall en enkel människa göra?
Ett problem är också, att medieredaktörerna numera tassar omkring till synes livrädda att släppa fram annat än "godkända" och "allmänt accepterade" åsikter. Det har gått så långt nu att det finns anledning att ifrågasätta, om yttrandefrihet fortfarande är en rättighet i Sverige. Det låter drastiskt men är dessvärre ett aktuellt faktum.
