måndag 14 september 2009

Propaganda mot droger

Jag lyssnade på ett program i P1 i söndags, som handlade om knark och var inspelat i Borlänge. Det gav anledning till lite reflexioner.

Vi har fått lära oss, att det är den första kontakten med droger, som kan vara inkörsporten till ett beroende som ofta blir livslångt. Ändå läggs förhållandevis lite krut på propaganda mot den första kontakten med knark (må vara att det i skolan [kanske] ges sådan information).

Man missar aldrig att tala om knarket som en etablerad företeelse, som vi måste vänja oss vid, och intervjuar, som i programmet i P1, vana droganvändare t ex hur dom skaffar sitt knark, hur dom lever sin dag, man låter knarkarna lämna bruksanvisning hur man tillverkar sin joint o s v. Dom får uttala sig om, att dom är helt ”normala” och att det är OK att ”röka på”. Dom får tala om, att man inte kan ”bli sittande med en kanyl i armen” förrän man ”rökt på” några år, att ”allt är vackert” när man är påtänd och som ackompanjemang till programmet spelas flum-musik som förhärligar droganvändning.

Och till detta, som tagit halva programtiden, lyssnar ungdomarna. Tror någon att dom lyssnar på vittnesmålen från Maria Ungdom i Stockholm och på avgiftningsläkaren i Göteborg som får komma in mot slutet av programmet. Nej nej, då har dom fått höra det dom ville höra: hur lyckliga dom blir av att ”röka på” och att det inte är någon fara att pröva och hålla på en tid. Och så har dom av en initierad fått veta hur man tillverkar en joint.

Men var finns den upplysning som hamrar in avhållsamhet från droger, att aldrig prova? Man läser om att 30-50 % av alla ungdomar provat knark. Utan droger blir ingen narkoman, fast i det träsk, som ändar så många liv och förstör för så många anhöriga! Och just den vägledningen för ungdomen är den viktigaste i kampen mot knarket!

Varför satsar man inte hårdare på propaganda mot den första kontakten med droger?