Skolans uppgift

Det är frustrerande att höra människor, som uppenbarligen har undgått att tillägna sig någon som helst utbildning utöver baskunskaper för att hjälpligt göra sig förstådd bland gelikar. Därför blir jag glad när en till synes ung person förfäktar lite gammaldags normer. Det som upplevs som gammaldags behöver inte vara fel.

Under lång tid har det förhärskande varit att "alla kan göra allting", vilket har haft mycket gott med sig men också sänkt nivån högst betydligt. Boklig bildning anses som snobberi och medelmåttighet har blivit det normala och eftersträvansvärda. Anledningarna till "utvecklingen" kan diskuteras, men kan måhända sammanfattas med en
"förändrad tidsanda", som tagit lång tid och tillkommit i små steg, men resultatet har för oss svenskar blivit extremt.

Det som i högsta grad har bidragit till nivelleringen är, att det grundläggande i samhällslivet, det egna ansvaret, har tagits bort och ersatts av centralt, statligt
beslutsfattande. Ingen person skall behöva ta ansvar för sig själv och de sina. Var finns då stimulansen till och utvecklingen av att lyckas och ibland misslyckas? Om myndigheterna centralt avläser ett sämre resultat, sänks kraven. Det gäller också i utbildningen, på alla nivåer.

Minoritetens uppfattning blir norm

Göran Skytte ifrågasatte i sin lördagsbetraktelse varför minoritetens uppfattning skall utgöra normen. Hur rätt hade han inte! Varför skall majoriteten behöva översköljas med bögpropaganda, bara för att ett antal avvikare vill synas? Ingen förvägrar dom att komma ut, men varför omstöpa hela samhällets organ inkl medier av det skälet?

Förhållandet kan tillämpas också på kulturen. Varför skall alla, som i dag vill se Trollflöjten, behöva se regissörens tolkning av operan, som har mycket lite med ursprunget att göra? Nu skall också Fröken Julie tolkas om. Generationer efter oss kommer inte att veta ett dyft om det som skrevs. Stoppar vi utveckling? Nej, någon vill skapa ett monument över sig själv.