Sv Dagbladet hade i går ett ledarstick om det franska slöjförbudet, som fordrade en kommentar. Så här utspann sig e-mail-utväxlingen:
Du brukar ju som skribent vara ganska lätt att hålla med eller ta ställning mot, men i dagens ledarstick förstår jag Dig inte.
Du hävdar att Du ogillar heltäckande slöjor, men samtidigt tycker Du att franska nationalförsamlingen tagit ett sorgligt beslut. (Jag som inbiten anglofil hade just hyllat fransmännen för att dom är emot Turkiets inträde i EU och hade förbjudit heltäckande slöjor på allmän plats!) För mig pockar då ett antal frågor på att besvaras:
1/ Skall det inte finnas regler som förbjuder avarter i klädedräkten? Det innebär ju att människor skulle kunna gå omkring nakna. Men där finns ju förbud.
2/ Skall just religionen kunna åberopas som förmildrande?
3/ Skall inte religionen behandlas som andra extrema yttringar t ex nudism, ockultism och varför inte fotbollsextremism? Och då någonting som får skötas på vars och ens fritid? Inget hindrar ju då någon att gå klädd och göra vad han eller hon vill.
4/ Vilken arbetsgivare vill anställa en människa, som är omöjlig att identifiera? Om vederbörande är 25, 50 eller 75 år?
5/ Om vederbörande inte kan få ett jobb, vem skall då försörja personen?
6/ Och hur skall de officiella kontakterna med banker, polisen och andra myndigheter skötas?
Vill man leva i ett civiliserat och modernt samhälle och delta i utvecklingen måste ett antal regler efterlevas. Det är definitivt inte orimligt i ett land som värdesätter demokrati och frihet! Du skriver att "det franska beslutet är varken frihetligt, demokratiskt eller sekulärt. Det är alla dessa värdens motsats." Det är väl precis detta beslutet är?! Frihetligt gentemot kvinnorna, demokratiskt och sekulärt gentemot alla.
Och så här svarade skribenten:
Det är för min del rätt enkelt. Saker som jag ogillar vill jag inte nödvändigtvis att staten lagstiftar emot. Särskilt inte då det handlar om människors klädsel i sin vardag. Det är en helt annan sak att diskutera slöjors lämplighet på vissa arbetsplatser eller i vissa yrkeskapaciteter, men en annan att vilja bötfälla en slöjklädd person att gå ner till affären och handla eller sätta sig på ett torg och mata duvor.
(Nakenhet uppfattar inte jag som en klädedräkt.)
Och nej, jag tycker inte att den principen gäller speciellt för religionen. Om någon vill bära burka, eller för den delen en skojig mask från Buttericks, lägger inte jag mig i det.
Jag tycker mig, av dina frågor, se att det råder viss förvirring kring vad för sorts lag som är på gång i Frankrike. Låt mig därför förtydliga. Det förbud som är på tapeten i Frankrike är att förbud mot att bära vilka kläder man vill på offentliga platser. Den distinktionen gjordes också i texten, då jag skrev:
“Den här diskussionen gäller heller inte ett generellt maskeringsförbud av säkerhetsskäl eller vad som är mer eller mindre lämpligt för vissa yrken och arbetsplatser. Det handlar om att förbjuda folk att klä sig som de vill när de traskar över torget en helt vanlig vardag.”
Vad gäller försörjning osv är det självfallet så att man inte kan bära heltäckande slöja och samtidigt kräva att få vara, säg, sjuksköterska, där heltäckande slöjor av hygienskäl inte är tillåtna. Då måste man naturligtvis anpassa sig till yrkets förutsättningar eller ta ett annat jobb.
Kort sagt. När det gäller kläder i arbetet eller dylikt finns det självfallet andra överväganden att göra. Men det var, som sagt, inte det som diskuterades i denna text. Nu resonerade jag principiellt kring vad en stat bör förbjuda individer att göra i sin vardag och på allmänna utrymmen. Och jag tycker inte att den här sortens förbud hör till statens göromål. Vill jag gå ut med hunden i burka bör det vara möjligt utan att jag åker på 130 euro i böter.
Och så här kommenterade jag svaret:
Den som väljer att ikläda sig burka eller nikab använder sannolikt sin förklädnad varje gång vederbörande visar sig ute och tar inte av sig den vid kontakt med en arbetsgivare eller en myndighet. Därför är mina frågor relevanta. Det finns massor av andra försörjningssätt än sjuksköterska, där burka är omöjligt.
Nakenhet uppfattar nudisten som en naturlig "klädsel", även om vi andra inte gör det.
Jag har uppfattat det franska förbudet som gällande på offentliga platser, vilket jag också skrivit men använt uttrycket "på allmän plats".
Min avslutning tar jag inte tillbaka ett uns av. Även om jag är anhängare av så liten statlig inblandning i vårt dagliga liv, tycker jag att det franska förbudet är en väl avvägd mängd av inblandning. Då har (s) orsakat betydligt större skada med sina "jämlikhetssträvanden". Och annat.
Vill man leva i ett civiliserat och modernt samhälle och delta i utvecklingen måste ett antal regler efterlevas. Det är definitivt inte orimligt i ett land som värdesätter demokrati och frihet! Du skriver att "det franska beslutet är varken frihetligt, demokratiskt eller sekulärt. Det är alla dessa värdens motsats."Det är väl precis detta beslutet är?! Frihetligt gentemot kvinnorna, demokratiskt och sekulärt gentemot alla.
