Mer än 2 miljoner av Sveriges invånare är diskriminerade av Sveriges Radio som favoriserar yngre åldersgrupper. För dessa äldre finns i ytterst liten utsträckning någon musik att lyssna på, om man inte accepterar SR:s utbud av ”ungdomsmusik”. SR säger sig ju vara ett public service-företag, vilket ju innebär att SR skall tillgodose alla grupper av lyssnare med val av musikutbud. Det finns naturligtvis bland dessa 2 miljoner äldre lyssnare de, som accepterar dagens pop- och rockmusik, men det torde vara en liten minoritet, om man får döma av uttalanden vid sammandragningar av äldre, i insändare, vid egenproducerade musikevenemang och liknande.
Var finns den oändliga musikskatt av operettmusik, den melodiösa och harmonirika The Great American Songbook, den svenska vistraditionen och den gamla dansmusiken? Allt har nu i SR ersatts av ungdomsgenerationens musiksmak. T o m i jinglar och ”mellanmusik” i program, som vänder sig till en mognare publik spelas enbart det som vi anser är ”andefattig” 3-ackords popmusik, vi som är vana vid melodiösare och seriösare musik.
SR har en ungdomskanal, P3, där pop- och rock-entusiaster kan få sitt lystmäte rågat, men också i P4 och i t ex P4 Dalarna härskar ungdomarnas musik till allra största delen. P2 är en kanal för lyssnarna som vill ha klassisk musik och P1 är huvudsakligen en talkanal. Men var finns den uppskattade musiken för bortåt 2 miljoner lyssnare, den äldre generationen?
Sakernas tillstånd får nog till större delen tillskrivas SR:s personalpolitik, där äldre personal ratas till fördel för 30-åringarna. Vad kan man då vänta sig, när denna grupp oemotsagd får forma utbudet, den grupp som växt upp med enklare ”musik”, tillverkad i dataprogram och rytm-satt med trummaskiner och dessutom har vant sig vid rap och vulgära ”texter”.
Det som vi äldre kräver är en SENIOR-KANAL, som tillgodoser våra önskemål! Vi har under alla år betalt licensen, också för våra nu 30-40-åriga barn, och gör så fortfarande för oss själva, trots att vi nu är satta på svältkur. Nu har vi också gott om tid att lyssna men ingenting att lyssna på. Inte ens dagtid, när ungdomarna studerar eller jobbar.
Kom nu inte med argumentet, att en ny kanal kostar pengar. Mer pengar än SR kan hosta upp. Räkna efter hur mycket licenspengar 2 miljoner äldre har betalat in under ett helt liv, lägg därtill vad vi kommer att betala. Och se sedan till att ge oss en SENIOR-KANAL!
Jag är medveten om, att ytterligare en radiokanal är kostsam, och för att mildra det ekonomiska motargumentet kan SENIOR-KANALEN naturligtvis vaskas fram genom att rensa ut skräpet ur den nuvarande 4-kanaliga röran och ge oss våra rättmätiga 25 % renodlat i en kvalitetskanal för seniorer.
